Den har ingalunda några högre pretentioner. Så mycket större är emellertid behovet av Pytagoras enkla hylozoiska mentalsystem, som med sin lära om monaderna och deras evolution genom materiehöljen, om tillvarons tre aspekter, om evolutionen genom tolv naturriken, sex i planet- och solsystem och sex i allt högre kosmiska världar. Detta underbart klara tankesystem kan aldrig ersättas av ett bättre för en mänsklighet som icke förvärvat kausalmedvetenhet. Framtida mentalsystem komma att innehålla ett otal fler esoteriska fakta. Men samtliga måste bygga på det pytagoreiska systemet, som utgör grundsystemet för alla verklighetssystem.
De två första delarna av KOV, Verklighetsproblemen del I och del II, torde kunna betraktas såsom innehållande framtida vetenskapens grundläggande världsåskådning. Denna kan och bör ersätta den filosofiska spekulationen.
Avdelningen om kunskapens historia innehåller en välbehövlig kritik av teosofiska sekternas verklighetsuppfattning, som på grund av bristen på fakta varit ofullständig och i stora delar missvisande.
Avdelningen om filosofiens historia är definitiva vederläggningen av all filosofisk spekulation.
Steiners antroposofi är genomgående falsarium av esoteriken. Detta kan endast förklaras med att Steiner var offer för, insvept i en svarta logens tankeform.
Yogafilosofien har kunskapsteoretiskt vederlagts. Dess världsåskådning kommer i sinom tid att ersättas av hylozoiken. Dess metoder äro olämpliga för västerlänningar. Det får bli dessas sak att i en framtid bibehålla vad som kan vara användbart av raja, bhakti (för mystiker) och karma yoga. Hatha och gnana yoga kunna utan vidare avskrivas.
Jag har analyserat sönder filosofien, antroposofien och yogan icke för att kritisera utan för att befria åtminstone västerlänningarna från desorienterande idiologier, eftersom de verka idiotiserande och utgöra hinder för verkliga kunskapen.
Mina uppsatser i filosofi, antroposofi och yoga torde tillräckligt förklarat och försvarat Buddhas påstående, att mänskliga förnuftet ej kan lösa verklighetens och livets problem. Akademiska intelligentians kapacitet lär ingen vidare behöva överskatta.
KOV borde kanske hellre ha kallats Verklighetsproblemen och de två avdelningarna med denna beteckning kallats Kunskapen om verkligheten, ty det är just vad de innehålla. De övriga uppsatserna behandla historiska företeelser. Emellertid talade mycket för att hela boken skulle få den titel den fick.
Språkbehandlingen i KOV lämnar mycket övrigt att önska. Författaren gav akt endast på faktainnehållet och tog ej hänsyn till kritikernas obenägenhet att se till något utöver formuleringen, deras oförståelse för det för dem nya och alltså ofattbara.
Man får nog överge förhoppningen att med KOV kunna väcka filosofer och vetenskapsmän till omprövning av den kunskapsgrund deras världs- och livsåskådning vilar på. Dogmatiska tänkandet har tydligen ännu icke fått det grundskott som skall sänka dess konstruktion. Modet att träda fram och förkunna innersta övertygelsen saknas hos de flesta, som för egen del kunna godtaga hylozoiken såsom arbetshypotes. Egendomligt nog tyckas de icke inse sitt ansvar, att de genom sin feghet hindra sanningens röst att göra sig hörd, att de äro stenar på vägen. Vad ha de för rätt till framtida anspråk: få födas i kulturnation, kulturfamilj, få erforderlig organism och hjärna, få tillfälle till studier?
Kunskapen om Verkligheten bör läsas först av Laurencys alla böcker. Häftad. 293 sidor. Pris: 200 kr. | 
