FYRA CENTRA OCH DERAS FUNKTIONER
RÖRELSECENTRUM
TANKEDELEN AV RÖRELSECENTRUM
Ett vikigt och intressant redskap.
Väl utfört arbete kräver mycken uppfinningsrikedom.
Avsiktlig imitation av andras röst, tonlägen och gester, såsom hos skådespelare, hör hit.
I sina bättre yttringar är dess arbete en blandning med arbetet hos tankedelen av känslocentrum.
KÄNSLODELEN AV RÖRELSECENTRUM
Framför allt den funktion som njuter av rörelse.
Intresset för idrott och lekar borde höra hit, men då identifiering och känslor blandar sig i, är det sällan detta intresse finns här. I stället finns det då för det mesta i mekaniska delen av antingen tanke- eller rörelsecentrum.
MEKANISKA DELEN AV RÖRELSECENTRUM
Efterapning och imitation, en förmåga som spelar så stor roll i livet, hör hit.
Alla automatiska handlingar, som i vardagslag kallas ”instinktiva”, hör hit. Exempel: då man utan att tänka fångar ett fallande föremål.
SAMMANFATTNING OM RÖRELSECENTRUM
Rörelsecentrum omfattar alla yttre rörelser såsom att gå, skriva, tala, äta samt minnena av dessa rörelser.
Inga rörelsefunktioner är medfödda. Man måste lära sig dem alla såsom ett barn lär sig gå eller såsom man lär sig skriva eller teckna.
Rörelsecentrum omfattar även del egendomliga rörelsefunktioner, som är meningslöst arbete av den mänskliga maskinen och som naturen aldrig avsett men som förbrukar mycken tid och energi. Sådana funktioner är: alstring av drömmar, inbillning, dagdrömmar, prat för sig själv, prat för pratets egen skull och allmänt, sett, alla okontrollerade och okontrollerbara rörelseyttringar.
INSTINKTCENTRUM
Instinktcentrums arbete är mycket väl dolt för oss.
TANKEDELEN AV INSTINKTCENTRUM
Tjänar ett mycket betydelsefullt ändamål. I tillstånd av självmedvetenhet eller i tillstånd, som ligger denna nära, kan man nå kontakt med tankedelen av instinktcentrum och lära sig mycket av den rörande vår egen maskins funktioner och möjligheter.
Den är hjärnan bakom organismens hela arbete, en hjärna skild från den intellektuella.
KÄNSLODELEN AV INSTINKTCENTRUM
Det enda vi kan veta om – det vill säga känna och iakttaga av – instinktcentrum är dess sinnes- och känslodelar.
Alla fysiska känslor, det vill säga alla fysiska sinnesförnimmelser, som antingen är behagliga eller obehagliga. Alla slag av smärta och obehaglig lukt och alla motsvarande fysiska njutningar såsom behaglig smak, doft och så vidare.
De fem sinnenas förnimmelser: syn, hörsel, lukt, smak, känsel, liksom alla andra sinnesförnimmelser såsom känslan av vikt, temperatur, torrhet och fukt och så vidare (förnimmelser som är en likgiltiga, varken behagliga eller obehagliga).
MEKANISKA DELEN AV INSTINKTCENTRUM
Den mekaniska delen innefattar i sig vanemässiga förnimmelser, som vi mycket ofta inte alls uppmärksammar men som tjänar till bakgrund för andra sinnesförnimmelser.
Instinktiva rörelser, det vill säga organismens hela inre arbete, all fysiologi så att säga: matsmältning och näringsupptag, andning, blodomlopp, de inre organens arbete, byggandet av nya celler, utsöndring av överflödigt material, de inresekretoriska körtlarnas arbete och så vidare.
SAMMANFATTNING OM INSTINKTCENTRUM
Omfattar organismens inre arbete.
Alla instinktiva funktioner är undantagslöst medfödda (kräver ingen inlärning).
Instinktcentrum är delat i två delar avseende njutning och smärta.
Den negativa delen av instinktcentrum är en väktare, som varnar oss för fara.
KÄNSLOCENTRUM
TANKEDELEN AV KÄNSLOCENTRUM
Förmåga av konstnärligt skapande. I det fall tankedelarna av övriga centra inte är utvecklade kan konstnärligt skapande taga sig uttryck i drömmar.
Huvudsäte för magnetcentrum, när detta är fullt utvecklat och arbetar med full styrka. Det är vägen till högre centra.
KÄNSLODELEN AV KÄNSLOCENTRUM
Sinne för humor eller komik.
Religiösa, estetiska och moraliska känslor. Dessa funktioner kan leda till samvetets uppvaknande.
Men med identifiering kan dessa funktioner yttra sig såsom ironi, sarkasm, förlöjligande, grymhet, envishet, elakhet, avund – blott något mindre primitivt än mekaniska delen av känslocentrum.
MEKANISKA DELEN AV KÄNSLOCENTRUM
Billigaste slaget av färdiglagad humor och grov komik.
Önskan att uppgå i massan, vara del av massan, dragning till masskännandet av olika slag.
Fullständigt uppgående i den lägre halvan av djuriska känslor. Grymhet, själviskhet, feghet, avund och så vidare.
TANKECENTRUM
TANKEDELEN AV TANKECENTRUM
Förmåga att skapa, uppfinna och upptäcka. Denna del kan inte arbeta utan uppmärksamhet, som styres och riktas med vilja och ansträngning.
KÄNSLODELEN AV TANKECENTRUM
Består främst av intellektuella känslor, det vill säga önskan att veta eller förstå.
Belåtenhet med att veta, missbelåtenhet med att inte veta.
Kräver full uppmärksamhet men ej ansträngning.
Dess uppmärksamhet dras och hålls kvar av föremålet självt, mycket ofta genom identifiering (som man kallar intresse, entusiasm, lidelse eller hängivenhet).
MEKANISKA DELEN AV TANKECENTRUM
Kallas även formativa centret eller formativa apparaten.
Majoriteten av mänskligheten lever sitt liv i detta centrum.
Det räknar 1+1=2, kan räkna bara till 2.
Alla populära teorier är formativa.
Arbetar närmast automatiskt, kräver ingen uppmärksamhet för sitt arbete.
Kan inte tänka.
Fortsätter att arbeta i samma riktning, även sedan omständigheterna fullständigt ändrats.
Registrerar intryck, minnen och associationer.
SAMMANFATTNING OM TANKECENTRUM
Tankedelen: uppmärksamheten styres och hålls kvar av människan genom vilja.
Känslodelen: uppmärksamheten hålls kvar av föremålet.
Mekaniska delen: mekaniskt verkande utan uppmärksamhet eller med uppmärksamheten fladdrande.
KUNGAR, DAMER, KNEKTAR
För snabb referens kan man med fördel använda kortlekens färger och valörer:
Spader: rörelsecentrum
Klöver: instinktcentrum
Hjärter: känslocentrum
Ruter: tankecentrum
Kung = tankedelen av ett centrum
Dam = känslodelen av ett centrum
Knekt = mekaniska delen av ett centrum
Exempelvis kallar man tankedelen av rörelsecentrum spader kung, mekaniska delen av tankecentrum (formativa apparaten) ruter knekt, känslodelen av instinktcentrum klöver dam osv. Dels har detta bruk historisk hävd (kort-”spelet” var från början alls inget spel utan ett magiskt-symboliskt teckensystem), dels är det erfarenhetsmässigt överlägset de vanliga språkliga benämningarna, om man vill kunna snabbt och enkelt referera till de hastigt skiftande funktionerna i ens inre.